Frågor och svar kring effekttariffen

Det betyder att fakturorna är högre under vintern och lägre under sommaren.

Varför har ni infört en effektbaserad elnätsavgift?

Införandet var ett svar på EUs elmarknadsdirektiv som sedan blev en föreskrift som togs fram av Energimarknadsinspektionen, EIFS 2022:1. Föreskriften sa att en tariffmodell för effekt skulle vara införd senast den 1 januari 2027. Det är denna föreskrift som Energimarknadsinspektionen nu fått ett nytt uppdrag från regeringen att se över. EUs elmarknadsdirektiv gäller fortfarande.

Läs gärna mer om regeringens nya uppdrag till Energimarknadsinspektionen här >>

Ett annat starkt vägande skäl att införa en effektbaserad elnätstariff är att den ger kunden möjlighet och incitament att påverka sina kostnader för elnätet, något som inte var möjligt i den tidigare schablonbaserade modellen som i stort sett enbart utgick från kundens mätarsäkring. Effekttariffen ger kunder som anpassar sin elanvändning genom att sprida ut den på fler timmar av dygnet en belöning i form av en lägre elnätsavgift.

Vad tjänar Kristinehamns Elnät som elnätsbolag på att kunden sprider ut sin elanvändning?

Målet är att optimera användningen av elnätet så att vi i förlängningen slipper kostsamma investeringar för nätutbyggnad i onödan. Genom att ge kunden möjlighet att påverka sin elnätsavgift hoppas vi ge incitament till en bättre fördelning av effekttopparna i elnätet.

Får Kristinehamns Elnät högre intäkter än om kunderna fakturerades utifrån en schablonbaserad tariff?

Nej! Energimarknadsinspektionen beslutar om en intäktsram i fyraårsperioder som bestäms utifrån olika parametrar som påverkbara kostnader, ålder på elnätet, investeringstakt mm. Denna intäktsram hade varit densamma även om vi hade haft en schablonbaserad elnätsavgift. Det är fördelningen mellan olika kunder som skiljer den schablonbaserade tariffen från effekttariffen. Med en effektbaserad tariff får en kund med en 16A-mätarsäkring som utnyttjar säkringens kapacitet året runt en högre elnätsavgift än en kund som har en lägre elanvändning.

I exemplet nedan behöver elnätsbolaget få in 100 000 kr från sina 10 kunder. Samma intäktsmål men olika fördelning av kostnaderna hos kund.

Schablonmodell

Effektbaserad modell

På nyheterna säger de att de flesta kunder drabbas av högre elnätsavgifter pga effekttariffen, stämmer det?

Nej, i alla fall inte i vårt elnät. Vid övergången till den effektbaserade tariffen för våra kunder med 16A-säkringar (ca 2800 kunder) var det 57% som fick oförändrade kostnader och därmed kan leva exakt likadant som tidigare med samma elnätsavgift. De gavs nu möjligheten att jämna ut kurvan ytterligare för att kunna sänka sin elnätsavgift. För 36% innebar övergången till effektavgift en sänkning av elnätsavgiften med mellan 500 kr-1700 kr per år och för endast 7% innebar övergången en höjning på mellan 500 kr-1500 kr per år. Ett fåtal fick ett högre ökning men där berodde ökningen på att vi hade debiterat för en lägre säkring än kunden egentligen hade.

Under åren 2021-2025 höjdes elnätsavgiften i flera steg men detta berodde inte på effektavgiften utan på följdeffekter av händelser i vår omvärld såsom covid, kriget i Ukraina och den efterföljande energikrisen. Dessa höjningar hade varit nödvändiga även med en schablonbaserad modell.

Varför pausar ni inte effektmodellen och går tillbaka till schablonmodellen som ni hade fram till 2020? En del andra elnätsbolag väljer att inte införa den förrän de nya föreskrifterna är på plats.

För de bolag som ännu inte infört effekttariffen är det förståeligt att man vill undvika att lägga stora pengar på att göra systemanpassningar som kan vara helt onödiga om riktlinjerna skulle ändras i april nästa år. För oss som redan driftsatt modellen är det mycket svårare att backa tillbaka till något som redan är avvecklat. Att ändra prismodell är ett kostsamt och tidskrävande arbete som innebär allt från att vi skulle behöva ta fram en helt ny modell, räkna på hur kostnadsfördelningen mellan kundgrupperna skulle se ut, utveckla system och digitala tjänster. De kostnaderna vill vi undvika innan vi vet vad den nya föreskriften säger och när den kommer att träda i kraft.

Ett tungt vägande skäl att behålla den effektbaserade modellen är också att det är den mest rättvisa för kundkollektivet när den som använder mer energi samtidigt också är den som betalar mer.

Kan ni inte bara gå tillbaka till det ni hade innan?

Nej. Det finns ingen enkel lösning i systemen för att återgå utan att ta fram en helt ny modell och en helt ny systemuppsättning.

Är effektavgiften en extra avgift på fakturan som lagts till på den gamla schablonmodellen?

Nej. Den effektbaserade tariffen är en helt annorlunda modell jämfört med den schablonbaserade. I samband med övergången till en effektbaserad tariff sänktes den fasta avgiften rejält för samtliga kundgrupper upp till 63A. För kunder med 16A på sin mätarsäkring blev den fasta avgiften drygt 40% lägre, för kunder med 20A-säkring var sänkningen 51,3% och för kunder med 25A-säkring var sänkningen 59,6%. Sänkningen ersattes av två effektbaserade prisdelar där den ena baseras på den timme under månaden som man använt flest kWh dygnet runt, året runt medan den andra tas ut under månaderna november-mars, vardagar kl 07.00-17.00, höglasttid i vårt nät. Även elöverföringsavgiften sänktes.

Vi får inte högre intäkter för att vi har en effektbaserad modell. Det är intäktsfördelningen som är annorlunda där den som använder mer ström också betalar mer i elnätsavgift.

Varför tar ni inte bara bort effektavgiften och betalar tillbaka effektavgiften till kund?

Effektavgiften är ingen extra avgift utan en del av elnätsavgiften. Om effektavgiften skulle tas bort skulle vi vara tvungna att höja de andra avgifterna för att få in de intäkter vi behöver för att kunna ta hand om vårt elnät. Dessutom tror vi på en prismodell som är bra för kunderna vilket den effektbaserade prismodellen är.

Finns det en risk att man får en skenande elnätsfaktura med en effekttariff?

Det beror på vad man menar med skenande kostnader. Det man kan säga är att du fortfarande har en mätarsäkring som begränsar det högsta effektuttaget på din anläggning. Så även om din momentana effekt skulle utnyttja säkringens kapacitet fullt ut så skulle det bara i teorin vara möjligt att komma upp i några skenande värden. En 16A-säkring klarar ungefär 3,6 kW vilket innebär ett tak på ca 12-14 kWh/h i värsta fall vilket i så fall innebär en maximal kostnad (om toppen är under höglasttid) på ca 1600-1900 kr.

Vad är nackdelarna med effekttariffen?

Många upplever att effekttariffen är svår att förstå och man är rädd för att få en väldigt hög elnätskostnad som man inte har kontroll över. Den risken är väldigt liten, de allra flesta har ungefär samma elnätsavgift som de skulle ha haft med en schablonmodell. Vinnarna är de som har små anläggningar med få eller inga toppar, t ex sommarstugor, hus med fjärrvärme, hus med smart styrning av värmepump. Förlorarna är de som generellt ligger över medelförbrukning för jämförbara anläggningar.

Om du har några frågor kring hur det ser ut på just din anläggning så är du varmt välkommen att kontakta vår kundtjänst på 0550-881 50 eller via e-post >>